Hur påverkas minne och inlärning hos en individ med demens?

Demens medför nedsatt minne hos en individ. Alzheimers, vilket är den vanligaste formen av demens, börjar i tinningloben. I tinningloben sitter hippocampus som används för att bilda nya minnen. Vid en demenssjukdom skadas hippocampus, vilket medför att en person har svårt att lagra minnen som uppstått efter det att sjukdomen inträtt.

Det kan vara svårt att erkänna att man inte kommer ihåg

Människor är sociala och kommunikativa varelser, som dagligen strävar efter att också vara logiska. Detta gäller även en person som drabbats av en demenssjukdom. För att inte sticka ut och för att upprätthålla sitt ”logiska jag”, finns det därför risk för att en person med demens svarar att han eller hon kommer ihåg något han eller hon kanske egentligen inte kommer ihåg. Inte för att avsiktligt leda någon bakom ljuset, utanför att kunna vara logiska.

Hur kan man hjälpa en person med en demenssjukdom att aktivera minnen?

Även om man har en demenssjukdom, kan man fortfarande med hjälp av olika verktyg och metoder plocka fram minnen som skapats innan man drabbades av sin sjukdom. Dessa minnen finns lagrade i det episodiska minnet. Omgivningen kan spela stor roll i att hjälpa en person med demens att plocka fram dessa minnen. Ledtrådar, som att exempelvis visa bilder från en viss tidsepok eller genom att spela viss tidsenlig musik, har visat sig vara effektivt. Ju längre en demenssjukdom utvecklas, ju svårare blir det för individen att plocka fram minnen från det episodiska minnet. Minnesbilder från en individs 20-30 årsålder brukar leva kvar längst. Viktigt att komma ihåg är att det också kan finnas dåliga och sorgliga minnen som också riskeras att komma till ytan. Här gäller det att ha empati för detta, bekräfta de känslor som kommer men att sedan försöka leda in på bättre minnen.

Det semantiska minnet, det vill säga kunskapsminnet, klarar sig längre vid en demenssjukdom. Exempel på sådana minnen är namnet på Sveriges huvudstad, var på bordet ett bestick ska ligga eller hur man borstar tänderna. Med lite hjälp är detta något som den drabbade kan klara av. Denna hjälp kan exempelvis vara genom att peka och hjälpa individen att uppmärksamma något, eller genom att demonstrera vissa rörelser.

Det har också visat sig att upprepningar har effekt på hur väl den demensdrabbade kan minnas något. Forskning vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att demensdrabbade som tillsammans med ex. en anhörig upprepar olika fakta och uppgifter har enklare för att komma ihåg detta. I studien fick anhöriga ihop med den demensdrabbade göra olika minnesuppgifter ihop. Exempelvis arbetade man med olika bilder och trafikskyltar, till vilka olika betydelser kopplades som man sedan tränade på att komma ihåg. Uppgifterna upprepades och den demensdrabbade presterade senare betydligt bättre i uppföljningen. Läs mer om betydelsen av färger och symboler här.

I samtliga fall har det också visat sig att miljön spelar roll. Att ha lugn och ro runt omkring sig förbättrar förutsättningarna för den enskilde att minnas.