De senaste åren har digitaliseringen tagit vårdvärlden med storm. Med nya tekniker och arbetsmetoder har vården på kort tid både kunnat effektiviseras och gjorts mer anpassningsbar för patient och brukare. Idag förväntar vi oss mer av vården, vilket ställer högre krav på oss som vårdgivare.

Mitt i denna tekniska utveckling, finner vi en demensvård som släpar efter. I takt med att vi blir äldre, ökar också antalet individer som under sin livstid hinner utveckla en demenssjukdom. Därmed växer också antalet individer som drabbas av demens.

Demens är en komplex sjukdom som kan ta sig många olika uttryck. Det finns i dagsläget 12 kända så kallade BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens). En gemensam nämnare oberoende typ av demenssjukdom är dock nedsatt minnes- och beslutsförmåga, vilken kan variera i grad beroende på hur långt gången man är i sin demenssjukdom.

Med nedsatt beslutsförmåga kan det vara svårt att förmedla de behov man som individ själv upplever. Detta medför också svårigheter att ta fram tydliga individbaserade behovsbilder, vilket i sin tur försvårar utvecklingen av produkter, tjänster och metoder riktade mot denna målgrupp.

Med detta som utgångspunkt ser vi i Perstorps kommun, tillsammans med våra samarbetspartners, ett stort behov av att förbättra metoden för hur vi kan anta brukarperspektivet i demensvårdsutvecklingen.

I DIDEC har vi därför valt att fokusera på att förbättra metodiken kring innovation inom demensvård.

Den metod DIDEC utgår ifrån bygger på följande steg:

1. Identifiera brukarens behov. Eftersom en demenssjukdom medför nedsatt besluts- och kommunikationsförmåga, utgör organisationen kring brukaren en väldigt viktig roll. Denna organisation består främst av den vårdpersonal och de anhöriga som  känner individen och som vet hur demens "funkar". I innovationsprocessen är det viktigt att fånga upp och identifiera brukarens behov, även om brukaren själv inte har möjlighet att uttryckligen förmedla vilka dessa är. Denna identifiering görs av DIDEC:s ambassadörer, vilka utgörs av vårdpersonal på Österbo särskilda boende. För att hjälpa ambassadörerna att identifiera behoven, arbetar vi utifrån IDEO:s metod: Öppen och utmaningsdriven innovation
   
   
2. Förmedla behoven till företag och entreprenörer. När vi identifierat brukarens behov, måste vi kommunicera ut dessa till de aktörer som i sin tur sitter på smarta och nytänkande idéer och lösningar. Detta gör vi bland annat genom nätverksträffar, olika spridningsaktiviteter och sociala medier. Information om kommande informationsinsatser finner du här.
   
   
3. Idé möter behov. Företaget eller entreprenören ansöker till testbädden, där man bjuds in till att träffa vårdpersonal, anhöriga och brukare för diskussion. Möter produkten/tjänsten/ metoden/idén de behov som identifierats inom demensvården så genomförs ett testprojekt i DIDEC:s testmiljö – testbädden.
   
   
4. Samarbetet blir nu väldigt konkret. Utifrån utfallet vid idé- och behovsgenereringen, tas ett skräddarsytt innovationsstöd fram för företaget/entreprenören. Stödet kan bestå av allt ifrån skuggning av specifika vårdsituationer, till skarpa tester av produkt eller tjänst.
   
   
5. Uppföljning och utvärdering. Vid avslutad testperiod följs resultatet av testet upp. Vilka parametrar som följs upp beror på vilka effekter produkten, tjänsten eller metoden inledningsvis förväntats generera, samt vilka frågeställningar som ställts inför testet.

Vill du ha mer detaljerad information om hur företagets resa ser ut i testbädden? Klicka här

Projektet är delfinansierat av Europeiska Regionalfonden: