Även om kommunikationskanaler såsom tal och skrift försvinner i takt med att en demenssjukdom utvecklas, verkar mer abstrakta kommunikationsverktyg såsom röst och tonläge, färger och symboler vara verktyg som möjliggör en alternativ kommunikation.

Röster

Vid samtal med vårdpersonal på Österbo särskilda boende, har det framkommit att det tycks vara som så att individer med en demenssjukdom har enklare för att relatera till en röst snarare än ett utseende. Vid flertalet tillfällen har det visat sig att de boende har sagt att man inte känner igen vårdpersonalen, men att man känner igen rösten vilket ingjuter ett lugn hos den boende. Att personer med en demenssjukdom ofta har lättare för att känna igen röster har även bekräftats av Minneskliniken i Malmö, Region Skåne.

Färger

Det är vetenskapligt bevisat att färger är något som man kan relatera till långt in i en demenssjukdom. Färger kan attrahera uppmärksamhet men också förenkla för individen att orientera sig. Ett praktiskt exempel på hur man arbetat med just färgsättning är Klockarkärlekens äldreboende i Västerås Stad. Där karaktäriseras varje avdelning av en specifik färg som är genomgående i all våningens inredning. Man har även färgat dörrkarmarna in till de boendes lägenheter. När en boende sen vill ha hjälp att hitta hem, kan vårdpersonal referera till att man bor i lägenheten med den röda dörren, istället för att referera till lägenheten som ligger tredje dörr till höger. Således har den boende enklare för att på ett självständigt sätt hitta i sin omgivning.

Symboler

Symboler lär vi oss tidigt i livet, och det verkar vara som så att symboler också är något som man kan relatera till långt in i sin demenssjukdom. På ett vårdboende i västra Sverige använde man sig bl.a. av trafiksymboler så som STOPP-skyltar och vägarbetesskyltar för att avleda personer från att passera dörrar – något som tycks ha fungerat på det boendet!

Gungning och vaggning

Det har visat sig att olika rörelser såsom gungning och vaggning medför ökad livskvalité hos personer med demenssjukdom. Bland annat har den amerikanska tidskriften American Journal of Alzheimer’s Disease and Other Dementias® (AJA) rapporterat om en studie som genomfördes under två år på ett vårdhem som specialiserat sig på demensvård för äldre personer. Efter gungningen, upplevde man att de boende fick bättre balans och minskad ångest.

Projektet är delfinansierat av Europeiska Regionalfonden: