Ställföreträdarskap
Gode män och förvaltare fyller en viktig funktion som ställföreträdare när någon helt eller delvis saknar förmåga att tillvarata sina intressen och företräda sig själv i olika sammanhang.
Skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap
Ett godmanskap är en frivillig insats som huvudmannen måste samtycka till. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp.
Godmanskapets och förvaltarskapets olika delar
Bevaka rätt
- innebär bland annat att ansöka om bidrag och insatser, överklaga beslut, teckna avtal eller att företräda huvudmannen vid en bostadsförsäljning.
Förvalta egendom
- innebär att ta hand om huvudmannens egendom. Ställföreträdaren ska exempelvis betala räkningar, göra en budget med huvudmannen och se till att kapital är placerat på ett tryggt sätt.
Sörja för person
- innebär till exempel att ställföreträdaren ska se till att huvudmannen har en meningsfull fritid och att dennes medel används på bästa sätt.
Arvode
En ställföreträdare har rätt till ett arvode för sin insats och för utlägg för kostnader i samband med uppdraget, till exempel för resor till och från huvudmannen, porto samt telefonsamtal. Som utgångspunkt är det huvudmannen som ska betala arvodet. Det är överförmyndaren som avgör hur stort arvodet ska vara. Storleken kan också variera beroende på vilka uppgifter som ingår i uppdraget och den tid som har lagts ner.
Om huvudmannens inkomster understiger 2,65 gånger prisbasbeloppet eller har tillgångar som understiger 2 gånger prisbasbeloppet behöver huvudmannen inte betala arvodet.
Tillfälliga godmanskap
Det finns situationer där en tillfällig god man behöver förordnas. Ansökan om tillfälligt godmanskap görs skriftligen till överförmyndaren som även förordnar god man i dessa ärenden.
Allmän information om ställföreträdare
En ställföreträdare omfattas inte av lagstadgad tystnadsplikt men ska alltid arbeta utifrån huvudmannens bästa.
Huvudmannens make/maka eller sambo och närmaste släktingar har rätt att ta del av uppgifterna i ärendet. Huvudmannens bröstarvingar, föräldrar och syskon är att anse som närmaste släktingar.
Ställföreträdaren behöver i vissa fall berätta om sina åtgärder. Men huvudmannens make/maka eller sambo, övriga anhöriga, vänner eller grannar har ingen lagstadgad rätt att begära information från ställföreträdaren om huvudmannen.
Ställföreträdaren har ingen tystnadsplikt enligt lag. Dock är det viktigt inom uppdraget att iaktta stor försiktighet vid utlämnande av information om huvudmannen.
Ställföreträdaren måste noga överväga
- om den person, företag eller myndighet som frågar om information har ett godtagbart skäl att få den
- om det gynnar huvudmannen om uppgifterna lämnas ut.