Fettisdag med uppskattad semmelbjudning
Fettisdag även kallad semmeldagen, semlans dag och fastlagstisdagen är en välkommen dag för många.
Inte minst de på särskilda boenden och gruppboenden som bjuds på varsin godbit av ortens Ica-handlare.
Idén att bjuda på semlor fick Ica-handlare Ingemar Larsson och hustru Jette för 21 år sedan. Varje år sedan dess har de levererat semlor på fettisdagen.
Ett initiativ som lovordas.
- Det är väldigt uppskattat bland våra boende. En trevlig tradition och fantastiskt att de bjuder som de gör, säger personal på Ybbåsen som fick cirka 120 semlor levererade till eftermiddagsfikat.
- Vi lämnar även på Bokeliden, Österbo och gruppboendet Björkhaga. Med de semlor vi även bjuder kunder i butiken på blir det totalt mellan fem-sexhundra stycken på fettisdagen, berättar Ingemar Larsson och tillägger att en nyhet för året är att det även bjuds på underhållning i butiken i form av "Sjungande snickaren".
Semlorna görs på plats i Perstorpbutiken där representanter för bageriet Sjöstrands & Erics i Munka Ljungby, spritsar grädde, brer ut fyllning och pudrar florsocker på löpande band.
- Vi gör totalt cirka trettonhundra stycken idag. Det kan låta mycket men det är lugnt. På bageriet gör vi femtonhundra i timmen.
Fakta/Fettisdagen
Fettisdagen är en kristen tradition som inträffar sju veckor före påsk. Dagen är den sista i fastlagen före fastan. Historiskt sett gällde det att passa på att äta riktigt ordentligt för att vara rejält rustad inför den kommande påskfastan. Namnet fettisdagen har funnits sedan 1594. Ordet är en sammanslagning av ”fet” och ”tisdag” och syftar till all fet mat som brukade ätas på fettisdagen.
Så som semlan ser ut i dag har den sett ut sedan början av 1900-talet. Semlan är en utvecklad variant av hetväggen – ett bakverk från 1700-talet som var en bakad bulle fylld med mandelmassa som ofta kryddades med kummin och åts i en skål med varm mjölk.
Namnet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila” vilket betyder fint vetemjöl.
Enligt en undersökning från Sveriges bagare och konditorer äter svenskarna omkring 6 miljoner semlor på fettisdagen.
Semlan har otaliga variationsmöjligheter. I Skåne och andra delar av Sverige säger man fastlagsbulle och i Finland äter man den vanligen med hallonsylt istället för mandelmassa. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller antingen sylt, choklad eller vaniljkräm.