Räddningstjänsten i Perstorp är tvåa i Sverige när det gäller tiden att komma på plats till larmadress och hjälpbehövande från det att larmet når räddningstjänsten.

Sveriges räddningstjänster placeras i en öppen jämförelse efter indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. Syftet är att stimulera till förbättringsarbete och ökad effektivitet. Områden som kartläggs är personskador, utvecklade bränder, anmälda brott samt upplevd oro och otrygghet.

Bakom jämförelsen står Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Snabbast i Sverige 2019 var Tranås som når hjälpbehövande på mediantiden 8,2 minuter (tid från 112-samtal till första resurs är på plats).
Perstorp placeras liksom förra året på en mycket fin andraplats med tiden 8,4 minuter.

- Tittar man dessutom på vår handläggningstid är den 1,8 minuter, berättar räddningschef Leif Hylander som är mycket nöjd med utfallet:

- Det är glädjande med en andraplats även i år. Vi kan inte göra mer än vad vi gör i samband med larm så det är kul att vi gör det så pass bra och snabbt.

Se öppna jämförelserna här

Räddningstjänsten Perstorps egna statistik över antal larm under året skiljer sig något jämfört med 2018. Totalt bokfördes 296 larm 2019 mot 273 samma period 2018. Automatiskt brandlarm är den stapel med flest markeringar, 87 stycken mot 73.

- Ökningen kan bero på det kraftiga åskovädret vi hade den 28 augusti som slog ut mycket teknisk utrustning.

En stapel som skiljer sig ordentligt är den för brand ute. 2018 var siffran 42 medan den 2019 var 15.

- Det förklaras enkelt med den otroligt torra sommaren som var 2018.

På tal om väder är det något som räddningstjänsten följer noggrant i förebyggande syfte så de är beredda och även kan varna verksamheter på till exempel kraftiga vindar, regn eller värme.

- Jag har varit verksam sedan 1976 och har under mina år märkt en skillnad i klimatet. Förr om åren var det risk för skogsbrand i slutet av juli/augusti då fjolårsgräset torkat upp. Nu kan det bli brand i skog och mark redan i april. I vår verksamhet tittar vi på hur vi arbetar och är organiserade för att möta det som händer. Till exempel för vi dialog och har utbildning tillsammans med LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) om att hjälpas åt i händelse av exempelvis skogsbrand. Lantbrukarna har bra lokalkännedom och utrustning som räddningstjänsten kan dra nytta av.

Ett tydligt exempel på nära samarbete räddningstjänsten och lantbrukare var i samband med insatsen då det brann utanför Hästveda våren 2019.

- Det var den 24 april. Skåne brann. Vi hade många insatser över hela länet som krävde resurser.

Från 2019 års statistik kan också konstateras att staplarna för trafikolyckor och ej räddninguppdrag ökat. Med ej räddningsuppdrag menas bland annat sjukvårdslarm (IVPA - i väntan på ambulans) och insatser tillsammans med andra myndigheter som Tullen och Säkerhetspolisen.

- Bland alla insatser vi gjort sticker några ut. Till exempel var vi augusti i Trelleborg ombord på en av TT-lines färjor och gjorde en insats med en läckande tankbil. Vi var också på en insats i Klevshult med en tankbil iblandad.

Räddningschef Hylander hoppas på ett nytt bra insatsår för räddningstjänsten. Han vill också skicka med en hälsning till alla och envar:

- Vi rycker ut och gör vad vi kan under våra insatser. Men vi kan inte göra eller hinna med allt. Så för att underlätta vårt arbete gäller det för var och en att ha en egenberedskap och ta sitt egensvar.