Perstorps kommuns energi- och klimatprogram riktar sig huvudsakligen till kommunens nämnder och förvaltningar och ska användas som ett underlag i beslutsprocesser samt implementering av energi- och klimatarbetet i interna mål och planer. Programmet gäller 2022-2030 och ska revideras 2025.

Styrdokument motsvarar den kommunala energiplanen som lagstadgas enligt 3 § lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Utöver dess roll som kommunens styrdokument för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunens gränser innehåller det även kommunala ställningstaganden som syftar till att lokala, regionala, nationella och internationella klimatmål ska kunna uppnås.

Dokumentet omfattar Perstorps kommun som geografiskt område, alltså inte enbart kommunens egen verksamhet. Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatprogrammet, men för att nå en långsiktigt hållbar energianvändning måste alla invånare och verksamheter i kommunen på sikt involveras i klimatarbetet. Energi- och klimatprogrammet riktar sig därför huvudsakligen till kommunens nämnder och förvaltningar och ska användas som ett underlag i beslutsprocesser samt implementering av energi- och klimatarbetet i interna mål och planer. Utöver denna primära målgrupp ska programmet även kunna användas av externa aktörer och kommunens medborgare som vill få en inblick i kommunens ställningstaganden och värdegrunder i energi- och klimatfrågor.
Den gällande energi- och klimatstrategin i Perstorps kommun antogs av kommunfullmäktige 2010-09-22 ersätts av detta program. 

Vision

Perstorps kommun skall sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling. I Perstorps kommun används inga fossila bränslen. Transporter och uppvärmning sker med förnyelsebara bränslen och energikällor. Energiförbrukningen är låg och kännetecknas av en effektiv användning av förnyelsebara energikällor.

Genom fysisk planering kan kommunen främja förnybar energiproduktion och effektivt energiutnyttjande genom den planering av markanvändning och bebyggelseutveckling som görs i översiktsplanen. Tätare bebyggelse kan exempelvis vara fördelaktigt för såväl främjandet av kollektivtrafiken som för möjligheten till fjärrvärmeanslutning. Vid detaljplanläggning kan terräng och väderstreck beaktas för att minska uppvärmningsbehovet av byggnader och möjligheten för solenergi på tak. I exploateringsavtal och markanvisningsavtal kan kommunen och byggherre komma överens om villkor för nya byggnader. Kommunen kan även genom sin planering av bil-, gång- och cykelvägar påverka valen av olika färdmedel och transportsätt.
Kommunorganisationen kan direkt styra den egna energianvändningen och miljöpåverkan i frågan om exempelvis upphandlingar, transporter, användandet av lokaler och drift av tekniska anläggningar. Även de kommunala bolagen har genom prissättning, policy och projekt en stor betydelse för hur energianvändningen utvecklas i kommunen. 

Aktuella dokument

• Klimat- och energiprogram Pdf, 1.9 MB.
• Beslut antagande Pdf, 282.1 kB.
• Samrådsredogörelse Pdf, 531.5 kB.